Skattebefrielse för biodrivmedel dyrt och trubbigt sätt att minska utsläppen
Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Skattebefrielsen kostar staten drygt 2 miljarder kronor per år i förlorade intäkter. De minskade utsläppen motsvarar cirka 1 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Kostnaden är därmed hög i förhållande till de utsläppsminskningar som skattebefrielsen bidrar till.
Skattebefrielsen har framför allt bidragit till att små volymer biodrivmedel blandas i fossila bränslen, i princip all bensin idag blandas med etanol. Däremot har den inte varit tillräcklig för att hålla uppe konsumtionen av E85, ett bränsle för personbilar som innehåller cirka 85 procent etanol och cirka 15 procent bensin. Skattebefrielsen har inte heller bidragit till teknikutvecklingen eftersom den framför allt bidrar till låginblandning av biodrivmedel och inte till utveckling av nya drivmedel.
Regeringens hantering av skattebefrielsen har inte inneburit långsiktiga och förutsägbara villkor för företag och konsumenter. Besluten om skattelättnader avser relativt korta tidsperioder, vilket begränsar företagens möjligheter att planera.
– Spelreglerna är kortsiktiga och oklara. Regeringen bör klargöra hur skattebefrielsen ska hanteras för att ge företag och konsumenter rimliga möjligheter att planera, säger riksrevisor Claes Norgren.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att på längre sikt analysera vilka medel som på bästa sätt bidrar till att nå klimatmålen.
Fakta: Satsningen på biodrivmedel är en central del av den svenska klimatpolitiken i syfte att minska utsläppen i transportsektorn. Riksrevisionen har bland annat gått igenom regeringens beslut om skattelättnader för biodrivmedel för perioden 1995-2009. Miljöbilsägare har fått besvara en enkätundersökning om val av bil och bränsle. Vidare har Riksrevisionen genomfört olika beräkningar av utsläppsminskningar och kostnader för åtgärderna.
