Det är lite si och så med det enade Europa
Nu är man på väg att bilda en finanspakt med grund i att alla borde ha samma intresse av att få en finansiell stabilitet inom EU. Hur gick det då? Jodå, fast Storbritannien och Tjeckien vill inte ingå i pakten och ställde sig utanför.
Vid Europeiska rådets möte i Bryssel var det 24 länder som förklarade sig villiga att ansluta till en finanspakt med syfte att få striktare budgetregler för euroländerna. Regelverket i finanspakten innebär striktare budgetregler för euroländerna och har inrättats för de 17 euroländerna, utan legal verkan för Sverige. Men Sverige kommer ändå, minst en gång per år, att få delta i de möten som ska hållas med de övriga länderna betonade statsminister Fredrik Reinfeldt efter mötet.
”Vi måste vara med och påverka där förutsättningarna för morgondagens jobb, morgondagens välfärd och morgondagens tillväxt kan skapas,” sade statsministern. Toppmötet gjorde också ett uttalande om tillväxt som dock den svenska regeringen inte hade stöd från riksdagen att ställa sig bakom.
Finanspakten innebär att budgeten i medlemsländerna ska vara i balans eller visa överskott. Samtidigt ska det strukturella budgetunderskottet, det vill säga rensat för konjunkturella effekter, inte vara större än 0,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP.
Andra inslag i riktlinjerna är att de länder som har en skuld som är större än 60 procent av BNP ska minska den med en tjugondel per år. EU-domstolen kan döma länder som inte inför budgetregeln i sin nationella lagstiftning. Ett euroland som inte följer domstolens dom kan få böter på upp till 0,1 procent av BNP.
Finanspakten ökar budgetdisciplinen i euroländerna, vilket är bra också för Sverige. Detta eftersom en stor del av vår handel går till och från dessa länder. Om de kan få ordning och reda i sina offentliga finanser gynnar det även Sverige. En anslutning till pakten har inget att göra med frågan om Sverige ska införa euron som valuta, betonas från den svenska regeringen. En stilla förhoppning är att det nya regelverket ska få ordning på EU-ländernas ekonomi, som det ju, som bekant, är lite si och så med. Kommer nu detta att få någon betydelse? Kanske, enligt de flesta bedömare. En segrare är dock redan utsedd, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som drivit och som nu skaffat sig en starkare ställning i den tyska inrikespolitiken. Merkel har fått kritik för sin konflikthantering. Men det ska nog både Merkel och Europas starkaste ekonomi reda ut. Det svenska deltagandet i pakten ska godkännas av riksdagen senare i vår.
Olle Holm
