Konjunkturläget ser ut att förbättras
Det kommer allt fler signaler på att konjunkturläget är på väg att förbättras, åtminstone i Sverige. Vi kan förvänta oss en starkare tillväxt framöver, men återhämtningen tar tid och så värst mycket hjälp från omvärlden kan vi inte räkna med. Men läget på arbetsmarknaden stabiliseras och arbetslösheten väntas ligga kvar på omkring 8 procent de närmaste åren. Det visar Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos. Efter att ha ökat med 0,8 procent i fjol väntas BNP stiga med 1,3 procent i år. Det är en svag tillväxt som innebär att efterfrågan på arbetskraft ökar långsamt och att arbetslösheten planar ut på en hög nivå. Det dämpar löneökningstakten och inflationen fortsätter att ligga under Riksbankens mål på 2 procent.
Tjänsteföretagen lyfts av inhemsk efterfrågan, medan industrin som är mer beroende av omvärlden, har det kämpigt. Det är hushållens konsumtion som förväntas hålla uppe tillväxten i efterfrågan.
Finanspolitiken är expansiv i år vilket är lämpligt i den svaga konjunkturen. Sverige har starka statsfinanser men för att nå överskottsmålet måste finanspolitiken stramas åt framöver. Samtidigt kräver ett snabbt stigande antal äldre ökade resurser till sjuk- och äldrevård. Enligt KI:s prognos om den makroekonomiska utvecklingen kommer skatterna att behöva höjas efter 2014 om överskottsmålet ska kunna uppnås. Detta gäller i synnerhet om personaltätheten i vård, skola och omsorg ska kunna upprätthållas.
Pessimismen om den ekonomiska utvecklingen har avtagit och konsumtionen väntas därför öka med 2,5 procent i år. Regeringen är dock betydligt mer optimistisk om den makroekonomiska utvecklingen framöver. I prognosen som finansministern presenterade i december 2012 är arbetslösheten betydligt lägre och potentiell BNP ca 100 miljarder kronor högre 2017 än i Konjunkturinstitutets nya prognos. Med en överslagsberäkning skulle skatteinkomsterna då bli ca 50 miljarder kronor högre och behovet av inkomstförstärkande åtgärder mindre i motsvarande mån. Denna makroekonomiska utveckling är dock enligt Konjunkturinstitutet mindre sannolik.
Men det finns också positiva signaler när det gäller världshandeln. Enligt en analys från Euler Hermes, världens största kreditförsäkringsbolag med verksamhet i över 50 länder kommer världshandeln både i år och 2014 att växa betydligt snabbare än den globala BNP. Euler Hermes räknar med att världshandeln i reala termer ökar med 4,1 procent 2013 och 5,9 procent 2014, medan BNP samtidigt ökar med 2,5 procent respektive 3,2 procent. Detta kan ge en viktig injektion till länder i Europa med svag inhemsk efterfrågan.
Exempel på branscher där handelsökningen 2012-2015 väntas bli speciellt stark är kemi (+21 %) och bilindustri (+22 %).
Rapporten belyser också bland annat hur en allt större andel av den totala produktionen sker i Asien. Det gäller framförallt branscher som elektronikkomponenter, där Asiens andel var 74,8 procent 2012, och IT-utrustning där andelen var 78,1 procent. Inom läkemedel stod Asien 2012 för 47,9 procent (jämfört med 30 procent år 2000). Inom bilkomponenter var motsvarande andel 60 procent (26,3).
Olle Holm
