Stark kritik efter ny rapport om eCall
Christer Liljenberg, ordförande för SBF, är noga med att poängtera att bildelsgrossisterna stöder införandet av eCall.
– Det långsiktiga trafiksäkerhetsarbetet inom EU får inte störas. Se vad den svenska nollvisionen inneburit med allt färre dödade och svårt skadade i trafiken, säger han. Men, enligt Christer Liljenberg, finns det många juridiska aspekter som måste övervägas av lagstiftarna kring eCall och telematik, trådlös kommunikation med fordon.
– I sin syn på det automatiska nödsamtalet begränsar sig MSB i huvudsak till just nödsamtalet och hur det ska handhas, vilket i sig är korrekt av dem. Däremot väger de inte in de långsiktiga konsekvenserna kring bilägarens personliga integritet och egna val, inte minst är det intressant när bilen byter ägare, säger han.
– De väger inte heller in alla annan trådlös kommunikation som eCall-funktionen öppnar för.– Det handlar om rätten till den kommunikationen och dess innehåll, tekniska informationen, sett ur ett konkurrensrättsligt perspektiv, menar Christer Liljenberg.
Han berättar att SBF, som part i lobbynätverket AFCAR, har haft kontakter inte bara med Datainspektionen utan även Konkurrensverket, KKV, och näringsdepartementet så sent som för en månad sedan.
– Det är ett högt spel som pågår ända ner i Bryssel. En inte allt för väl genomtänkt skrivning av regelverket för eCall kan ha stora konsekvenser för bilägarnas fria val av verkstad och alla verkstäders rätt att fritt konkurrera på eftermarknaden, säger Christer Liljenberg.
AFCAR, Alliance for the Freedom of Car Repair, vill ha en mer tydlig och långsiktig EU-lagstiftning som omfattar all telematik kopplad till motorfordon. Från AFCAR:s sida förespråkar man ”open systems”, som de menar är den korrekta och konsekventa tolkningen av de riktlinjer som ersatte det tidigare konkurrensreglerande gruppundantaget för motorfordonseftermarknaden 2010. I svenska AFCAR ingår SBF, MRF, FVU och Motormännen.
Datainspektionen ser risker med EU:s bilövervakning och har skrivit till MSB och påtalat detta. Man skriver bland annat att innan ett sådant system införs i Sverige måste det klargöras vad systemet ska få användas till och vilka personuppgifter som kommer att samlas in.
Regeringen har gett Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att analysera och redovisa konsekvenserna av ett införande av nödlarmsystemet eCall i Sverige. Fredagen den 28 februari redovisade MSB sitt uppdrag. Under utredningens gång har MSB bland annat samrått med Datainspektionen.
Larmsystemet eCall bygger på att nya bilar utrustas med sensorer, gps och mobiltelefon. Skulle bilen vara med i en olycka, kan den själv ringa upp en larmcentral och ange var den befinner sig. I sitt samrådsyttrande till MSB flaggar Datainspektionen för att eCall kan få stora konsekvenser för enskildas personliga integritet.
- Självklart är det positivt med insatser som kan bidra till ökad trafiksäkerhet. Men, nödlarmsystemet eCall kan innebära en potentiellt mycket närgången övervakning av enskilda personer. Därför behöver systemets rättsliga förutsättningar noggrant analyseras. I den analysen bör man noga överväga om systemet behöver regleras i särskild författning, säger Datainspektionens jurist Oskar Öhrström.
I yttrandet listar Datainspektionen ett antal punkter som måste analyseras. Ändamålet med larmsystemet måste tydliggöras och uppgifterna som samlas in får sedan inte användas för andra avvikande syften. Det måste klargöras vilka personuppgifter som samlas och hur länge de får sparas.
När personuppgifter hanteras måste det alltid finnas en så kallad personuppgiftsansvarig som är ytterst ansvarig för uppgifterna. Datainspektionen varnar för att en rad olika aktörer kan komma att hantera personuppgifter i eCall och det kan därför uppstå tveksamheter om ansvarsfördelningen.
