Skolan förmåga att undervisa varierar visar SFVF-undersökning
Nu har vi dessutom fått reda på att Skolinspektionens kontroll inte omfattat skolornas tekniska kvalitet, verktyg, utrustning, moderna bilar, ordning o reda, arbetsmiljöfaktorer och viktiga kunskaper i kundrelationer. Under många år har vi sett många skolors dåliga förutsättningar för att utbilda våra kommande medarbetare.
När en verkstad ska anställa en nyutbildad mekaniker, plåtslagare eller lackerare måste vi kunna förutsätta att han/hon utbildats för framtiden inte dåtiden.
Därför har nu branschen satt ihop en arbetsgrupp som ska ta fram en guidemall och
Målsättningen är att skolan ska få ett branschgodkännande som gäller två år. Ett branschgodkännande kommer att ge en omedelbar kvalitetshöjning och vara ett stöd för yrkeslärarna och skolledning mot politiker.
Självklart borde branschen ha gjort det här för länge, länge sedan, men så har inte skett. Dessvärre kan vi bara skylla oss själva, vem ska göra det om vi inte gör det själv? Vi i branschen måste ställa upp och hjälpa skolan och ställa krav på politiker så vi får anställningsbara elever nu och i framtiden.
På mötet där man satt ihop en arbetsgrupp diskuterades bl a att
- 30-40 st gymnasieskolor har idag förutsättningarna för att utbilda mekaniker, plåtslagare och lackerar som uppfyller branschens krav på kompetens
- Ca 140 skolor har i varierad grad dåliga förutsättningar för att utbilda dagenens eller morgondagens medarbetare enligt branschens krav
- Branschen har ett stort behov av nya medarbetare, ca 5 200 personer behövs till branschen inom en tre års period
- Allt för många elever har lässvårigheter, kan inte svenska och engelska
- Både märkes och fria verkstäder tycker vi ska göra en inventering av gymnasieskolorna för att säkerställa vilka skolor som har förutsättningar att utbilda
- Kriterierna för att söka som mekaniker, plåtslagare eller lackerare bör ses över. Allt för många söker till fordonslinjen men slutar före avslutad skolgång.
- Varför får inte alla göra ett slutprov?
- Är utbildningen tråkig och gammalmodig?
- Hur många skolor har bra relationer med branschföretagen?
- Hur många skolor har en väl fungerande programråd?
- Vet branschföreträdarna i programrådet vilken viktig roll dom har och vad deras uppdrag är i programrådet?
- Hur många skolor har ekonomi för att kunna investera i nödvändig utrustning så eleverna kan få en fackmässig utbildning?
- Finns det rätt handledare på företagen?
- Ska vi införa slutprov för alla
- Bör det vara praktiska yrkesprov för eleverna?
- Ska det vara delprov för varje årskull?
- Det bör finnas alternativa lösningar till gymnasieskolan, där branschen är med och stöttar med kunskap, erfarenhet och utrustning
- Varför frågar ingen skola frågar om de kan få inlösta bilar att skruva eller göra skadereparationer på?
Avslutningsvis beslutades att sätta ihop en arbetsgrupp bestående av företrädare från hela branschen. Arbetsgruppens uppgift är att ta fram en guidemall till skolan. Dessutom ska gruppen ta fram en inventeringslista med minimikrav på utrustning, förslag på lokalutformning, verktyg, fortutbildning för lärare och kompetenskrav för att vara lärare.
