Tre av tio omkomna förare var påverkade
Det är väl känt att alkoholpåverkade förare är ett stort trafiksäkerhetsproblem och det har gjorts ett flertal svenska studier om den gruppen av förare. Droger och läkemedel i trafiken har däremot studerats i betydligt mindre omfattning.
– Vi har därför genomfört en studie för att se hur omfattande förekomsten av alkohol, droger och läkemedel samt kombinationer av dessa ämnen är, säger Åsa Forsman, forskare på VTI.
Studien innefattar också vilka typer av drog- och läkemedelssubstanser som förekommer och om dessa skiljer sig mellan alkoholpåverkade och icke alkoholpåverkade förare samt hur bakgrundvariabler såsom kön, ålder och olyckstyp skiljer sig åt.
Resultaten visar att narkotikaklassade läkemedel har påvisats hos drygt 8 procent och illegala droger hos 6 procent av förarna. Detta kan jämföras med alkohol som förekom hos nästan 22 procent. Hos drygt 5 procent av förarna förekom mer än en typ av substans.
– Analysen visar också att förare som intagit alkohol eller droger skiljer sig från de nyktra förarna när det gäller ålder, kön och olyckstidpunkt. De som intagit läkemedel verkar däremot vara relativt lika de nyktra förarna när det gäller dessa variabler, säger Åsa Forsman.
I rapporten konstateras att det var vanligare att alkoholpåverkade förare också hade tagit droger eller läkemedel än att icke-alkoholpåverkade förare gjort det. Cannabis var vanligast att blanda med alkohol medan amfetamin var vanligast hos dem som inte druckit alkohol. Smärtstillande opioider förekom i samma utsträckning hos både de som endast intagit läkemedel och hos de som kombinerat läkemedel och illegala droger. Däremot förekom lugnande medel i större utsträckning hos de som också tagit någon drog, medan det var mycket ovanligt att kombinera droger och sömnmedel.
Resultaten baseras på 1 143 personbilsförare som omkommit under perioden 2005–2013 och där det finns resultat från rättskemisk undersökning. Endast narkotikaklassade läkemedel har studerats eftersom övriga läkemedel troligen har en mycket begränsad inverkan på körförmågan. Studien har gjorts med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond och Trafikverkets djupstudier har använts som datakälla.
