Motorvärmare bra för närmiljön och samhällsekonomin
Ett sätt att uppnå en större energieffektivitet i transportsektorn är att använda motorvärmare innan motorstart. Att förvärma motorn för att på sätt minska friktionen, innebär att de extra emissioner och den extra bränsleanvändning som sker vid kallstart kan minskas.
– Effektiviteten beror på vilket perspektiv man väljer att studera. I det samhällsekonomiska perspektivet är det mer lönsamt att använda motorvärmare, jämfört med det privatekonomiska, säger Annelie Carlson, forskare på VTI.
I ett energieffektivt perspektiv är det sällan som en förvärmning av motorn är effektiv. Men sett till att de lokala emissionerna minskar och att den genomsnittliga elproduktionen i Sverige har relativt låga emissioner, så kan det ändå vara lämpligt att använda motorvärmare för minskade kallstartseffekter.
– Resultatet av studien ger en god inblick i användningen av motorvärmare i tid, för olika platser och geografiska regioner samt ger svar på hur mycket emissioner och bränsleanvändning kan minska på regional och nationell nivå om motorvärmare används, säger Annelie Carlson.
De emissioner som uppstår på grund av kallstarter utgör en betydande mängd av de totala emissioner som personbilstrafiken ger upphov till under ett år. År 2013 var andelen för kolmonoxid, kolväten och partiklar mellan 50 till 70 procent. Andelen av de totala emissionerna har ökat markant sedan de senaste beräkningarna gjordes 2001.
– När motorvärmare är effektiva att använda beror på utetemperatur, parkeringstid och miljöklass. En jämförelse mellan de olika miljöklasserna visar på att det finns en skillnad mellan de olika fordonstyperna som ibland är väsentlig, säger Annelie Carlson.
Enligt forskarna borde det därför finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur.
Målet är att resultaten ska kunna användas för att ge rekommendationer om hur motorvärmare bör användas under olika förhållanden och för fordon i olika miljöklasser. Studien baseras på underlag om resvanor, meteorologiska data, parkeringsformer och förekomst av motorvärmare, användning av motorvärmare, parkeringstid och region, användning av timer, starternas fördelning på region, olika typer av startplatser över årets timmar, över parkeringstider och på olika parkeringsformer per startplats och region.
