Anna Brolin vill förbättra bilarbetarnas arbetssituation
Men det finns sätt som kan underlätta jobbet och lätta på den mentala belastningen hos montörerna. Det visar den doktorsavhandling som Anna Brolin lägger fram i början av juni. Anna är doktorand vid Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde, avdelningen Produktutveckling, och disputerar på Loughborough University i England.
Modern tillverkningsindustri är mitt inne i ett skifte från massproduktion av volymprodukter till en ökad kundanpassning. Det innebär att produktionssystemen måste kunna hantera förändringar gällande kundbehov och kundkrav, ny teknik samt miljökrav.
– Som kund upplever vi möjligheterna när vi till exempel kan välja en speciell backspegel eller speciella funktioner på ratten. Men detta leder i sin tur till ökat antal produktvarianter som slutligen behöver tas om hand om vid monteringsstationerna. Det i sin tur får följder för den enskilde montören och dennes arbetssituation. Många montörer upplever att den mentala belastningen har ökat, berättar Anna.
För att hantera detta problem och för att montörerna ska kunna utföra ett effektivt och precist jobb, är det viktigt att informationen som presenteras är väl utformad och presentationen väl utförd.
Anna utförde en litteraturundersökning i ämnena tillverkning, montering och användbarhet samt människans grundläggande kognitiva förmågor för att använda och processa information, så som exempelvis minne. Denna undersökning identifierade ett ramverk med lämpliga faktorer som kan användas för att mäta människans kognitiva prestation inom tillverkning och produktion.
– Jag undersökte sedan hur dessa faktorer används i manuell montering, genom fallstudier och observationsstudier. Resultaten visar att för att få en positiv effekt på monteringsarbetet måste man vara medveten om hur material och information presenteras för montören.
– Traditionellt använder montörerna sig av en så kallad materialfasad. Det är en hylla där komponenterna ligger, och som plockas ihop med hjälp av en lista med artikelnummer. Det är ett tidskrävande och inte särskilt effektivt sätt. En lösning på detta skulle kunna vara ett kit, en låda med färdigplockade komponenter. I ett experiment jämfördes två olika typer av kit med användandet av en materialfasad – ett ostrukturerat kit och ett strukturerat kit. I det senare ligger samtliga komponenter i ordning, medan det ostrukturerade kittet är osorterat.
Oavsett vilket kit som används så behövs ingen lista med artikelnummer. I stället kan montören använda en instruktion med bilder eller fotografier som visar hur varje komponent ser ut, något som också minskar den mentala stressen. Vid ökad andel produktvarianter i materialflödet underlättas det också om montören använder ett kit.
Resultaten av experimentet visar bland annat att användandet av ett kit (antingen ostrukturerat eller strukturerat) är fördelaktigt jämfört med den traditionella materialfasaden, speciellt när man använder ett strukturerat kit kombinerat med användningen av instruktioner med foton. Vidare kan användandet av ett ostrukturerat kit leda till ökad effektivitet och minskad upplevd arbetsbelastning. Även om ett ostrukturerat kit kanske inte är lika fördelaktigt som användandet av ett strukturerat kit så kan ett ostrukturerat kit generera lägre kostnad, genom exempelvis lägre tidsåtgång och mindre utrymmesbehov.
– Arbetet görs med ett jämt flöde utefter en monteringslina. Om det då helt plötsligt kommer en produktvariant som man inte hanterar så ofta så kan det bli extra mentalt krävande. I stället för att leta efter udda komponenter i materialfasaden vet montören att komponenten finns i kittet och går snabbt och enkelt att hitta.
Efter undersökningar på bland annat Volvo personbilar och lastvagnar, på Scania och även på Saab, vill Anna också kunna omsätta sina teorier i praktiken.
– Jag hoppas att få fortsätta forska inom det här området och undersöka hur det ”på riktigt” ska gå till att minska den mentala belastningen hos montörerna med hjälp av mina resultat. I min avhandling har jag koncentrerat mig på fordonsindustrin, men min forskning borde kunna användas inom andra områden av tillverkningsindustrin eller företag där stora mängder information och material hanteras.
Annas avhandling har titeln “An investigation of cognitive aspects affecting human performance in manual assembly”, vilket kan översättas med “Förbättrad arbetsmiljö genom fokus på kognitiva aspekter i manuell montering”. Hon lägger fram den vid ett av Högskolan i Skövdes äldsta samarbetsuniversitet, Loughborough University, i England. Där erhåller hon examen som filosofie doktor vid avdelningen Mechanical, Electrical and Manufacturing Engineering.
Bildtext: Anna Brolin, doktorand vid Högskolan i Skövde, disputerar vid Loughborough University i England. Hon hoppas att hennes forskning ska leda till bättre arbetsförhållanden för i första hand fordonsmontörer.
