Fordonsskatten står inför en chockhöjning
Regeringen vill få svenskarna att välja bränslesnålare bilar med lägre utsläpp. Därför ska man införa en ny koldioxidbaserad fordonsskatt, ett så kallat bonus malus-system. Låga utsläpp får en miljöbilspremie, medan höga utsläpp får en extraskatt. Utredningen förra året Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon – om ett nytt systen för miljöbeskattning fick hård kritik.
Supermiljöbilspremien på 40.000 kronor ersätts av en höjd premie på 45.000 kronor för en elbil med nollutsläpp. Bonusen på 20.000 kronor till laddhybrider försvinner och ersätts av en premie som gradvis räknas ner till lägsta beloppet på 7.500 kronor för en bil med utsläpp på 60 gram per kilometer.
Gränsen för den extra koldioxidavgiften dras vid utsläpp på 95 gram per kilometer. Enligt uppgifter till SVT Nyheter får då bilen en extra fordonsskatt på 77 kronor per gram över gränsen under de tre första åren. Det betyder att nio av tio bilar som säljs kommer att få en höjd skatt baserat på förra årets försäljning. En Volvo V90 (119g/km) får en höjd skatt på 1848 kronor de tre första åren. Förändringen gäller nya bilar, medan befintliga bilar betalar ordinarie fordonsskatt.
Bilar med ännu högre utsläpp får i regeringens förslag en ännu högre straffskatt. Bilar med utsläpp över 140 gram per kilometer betalar 100 kronor per överstigande gram. En bensinbil som drar 0.8 liter per mil (200 g/km) får då en extraavgift på 6.000 kronor. Den totala fordonskatten blir enligt det nya förslaget 9.825 kronor mot dagens 2318 kronor. Det blir med andra ord en chockhöjning inte bara för törstiga SUV:ar och tunga bilar, utan även för många större familjebilar.
- Att vi nu har ett färdigt förslag, därtill klart bättre än utredningen, betyder att vi fått ett viktigt verktyg på plats för det fortsatta arbetet, säger Mattias Goldmann, vd för Fores med 2030-sekretariatet.
Regeringens förslag innebär att supermiljöbilspremien på 40 000 kronor ersätts med en bonus på 45 000 kronor för rena el- och vätgasbilar. Premien sänks linjärt till 60 g/km, som ger 7 500 kronor i bonus, varpå en neutral zon gäller upp till 95 g/km. Utsläpp på 95-140 g/km beskattas med 77 kr/g, utsläpp därutöver med 100 kr/g. Gasbilar får en särskild premie på 7 500 kronor. Alla premier betalas ut sex månader efter fordonsköpet, malusen påförs fordonsskatten under bilens första tre år. Ordinarie fordonsskatt är oförändrad men miljöbilars skattebefrielse upphör. Systemet införs 1 juli 2018 och gäller nya bilar, lätta lastbilar och minibussar som registreras från samma datum.
- Högsta bonusnivån på 45 000 kronor är bara marginellt mer än dagens supermiljöbilspremie, särskilt som den femåriga fordonsskattebefrielsen samtidigt tas bort. Det ger förstås inte den omställning vi önskat och som krävs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. En höjning till 60 000 kronor vore rimlig och malus-intäkterna bör ge utrymme för det, säger Mattias Goldmann.
2030-sekretariatet hade helst sett att både bonusen och malusen var utformad i trappsteg A-G, som kylskåp och glödlampor - och som det franska systemet. Sekretariatet är positiva till att gasbilar får en premie, men menar att den borde höjas till 10 000 kronor. Etanolbilar, som enligt regeringens förslag inte får någon premie alls, bör få en mindre premie på förslagsvis 5 000 kronor.
2030-sekretariatet betonar vikten av regelbundna skärpningar, förslagsvis med fem gram vart tredje år, men också med möjlighet att justera för ny teknik och öka premien om det bedöms krävas för att nå transportmålen för 2030. Därutöver vill man se en skärpt miljöbilsdefinition.
- Miljöbilsdefinitionen bör skärpas till att motsvara bilar som får bonus. Eftersom statliga myndigheter måste köpa, leasa och långtidshyra miljöbilar, skulle det betyda en rejäl boost för elbilar, laddhybrider och gasbilar, avslutar Mattias Goldmann som betonar att det i grunden är mycket positivt att bonus-malus nu presenterats, men att det behövs tillkommande styrmedel för att 2030-målet ska nås.
