Något som är väsentligt för att kunna utföra service och reparationer fackmässigt.

– Det är de små verkstäderna, både märkesauktoriserade och allbilverkstäder framför allt på landsbygden som hotas av EU-beslut som ger fordonstillverkaren exklusiv rätt till bilens digitala innehåll.

– Förvägras verkstäderna rätten till datan blir det svårt att genomföra en fackmässig reparation som inte påverkar bilens trafiksäkerhet eller miljön negativt, säger Christer Liljenberg, ordförande Sveriges Bildelsgrossisters Förening som organiserar företag som Mekonomen, AD Bildelar, BDS, Autoexperten med flera.

Liljenberg är även vice ordförande för den europeiska samarbetsorganisationen för den oberoende bileftermarknaden, FIGIEFA, samt ende nordiske representanten i EU:s toppmöte för konkurrenskraft och innovation inom automotive, GEAR2030.

Christer Liljenberg vill använda begreppet ”bilverkstadsdöd” och att utvecklingen innebär att livsviktig samhällsservice på den bilberoende landsbygden hotas.

– Sedan tidigare har livsmedelsbutiker knäckts av bristande kundunderlag och höjda krav från dagligvarukedjorna och allra senast har bensinmackarna på grund av pumplagen, det tidigare myndighetskravet på minst ett alternativt drivmedel, förklarar Liljenberg.

Enbart i Värmlands län har på lite drygt tio år antalet bilverkstäder minskat med en tredjedel. 2005 fanns det 173 företag som bedrev professionell bilverkstadsverksamhet (service) med minst en miljon i omsättning enbart i Värmlands län. 2016 var det 127. Sänker man omsättningskravet till en halv miljon blir det betydligt fler verkstäder som försvunnit.

Utvecklingen för riket är 5200 (2005) och 3600 (2016), enligt statistik från SFVF, Sveriges Fordonsverkstäders Förening.

Anledningen till bilverkstadsdöden är enligt Christer Liljenberg i första hand sviktande kundunderlag och i andra hand rätten till teknisk information och tillgången till fordonets mjukvara i realtid – bilens digitala innehåll. Men även investeringskrav i teknik, miljö och kompetens, samt bristande infrastruktur – som bredband – är andra viktiga orsaker.

Sedan 2010 ska det enligt EU-beslut råda fri konkurrens inom bilservice (Kommissionens förordning (EU) 461/2010 för motorfordonssektorn). Detta i syfte att genom ökad valfrihet sänka konsumenternas ägandekostnader samtidigt som verkstadsutbudet ska öka, inte minst på landsbygden, tack vare den fria konkurrensen. Så var det åtminstone tänkt från EU-kommissionens sida.

– Men bilägarnas, konsumenternas, fria verkstadsval hotas när alla professionella verkstäder inte ges möjlighet att konkurrerar om fordonstillverkarna ges rätten att exklusivt bestämma över bilens digitala innehåll, som den fordonsgenererade datan, menar Christer Liljenberg.

Enligt motorbranschen och konsumenterna ska verkstäderna komma åt datan via en konkurrensneutral plattform med all aktuell data tillgänglig i realtid för behöriga fordonstekniker. Något som kräver ett tydligt regelverk från EU:s sida.

– Idag pågår en stark positionerande maktkamp i Bryssel mellan fordonstillverkarna i allians med ledande leverantörer och motorbranschens aktörer som bilhandlare, verkstäder, bildelsgrossister i allians med konsumenterna, bilägarna, berättar Christer Liljenberg.

Han berättar att den beror på att inom kort kommer EU-parlamentet att besluta kring lagar och regler rörande uppkopplade konsumentprodukter, som personbilar, och rätten till deras digitala innehåll.

– Hittills har det beredande EU-utskottet för den inre marknaden och konsumentfrågor, IMCO, ställt sig på konsumenternas sida. Att det är konsumenten, brukaren, som äger datan och inte tillverkaren eller någon annan kommersiell aktör. Dessutom har EU-kommissionen speciellt markerat mot den europeiska bilindustriföreningens, ACEA:s, och underleverantörsorganisationen , CLEPA:s, samarbetsavtal som ger dem exklusiv rätt över den fordonsgenererade datan, berättar Christer Liljenberg.

– Därför krävs ett tydligt regelverk, avslutar han.

Film: https://www.youtube.com/watch? v=3ZIck2wM3sk

Bilverkstäder som utför bilservice, omsättning över 1 miljon SEK/år, länsvis utveckling:

Län 2005 2016

Stockholm 891 661

Uppsala 159 139

Östergötland 237 161

Jönköping 221 151

Kronoberg 130 83

Kalmar 157 98

Gotland 41 17

Blekinge 88 49

Skåne 632 429

Halland 192 141

Dalarna 207 122

Gävleborg 177 109

Jämtland 109 74

Norrbotten 157 94

Södermanland 169 118

Värmland 173 127

Västerbotten 139 94

Västernorrland 164 102

Västmanland 160 97

Västra Götaland 855 600

Örebro 151 106

Riket: 5209 3579

Källa: SFVF, Sveriges Fordonsverkstäders Förening