Öppet brev till närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

Regeringens förslag på nytt fordonsskattesystem – det så kallade bonus-malus-systemet – omfattar alla personbilar klass 1 samt lätta lastbilar och bussar, alltså fordon med en totalvikt som inte överstiger 3,5 ton. Dessutom omfattar förslaget – trots att Trafikverket på ett tidigt stadium ifrågasatte det – alla personbilar klass 2 (husbilar), oavsett totalvikt.

Däremot omfattar det föreslagna systemet inte motorcyklar med motiveringen att de ”normalt används i mindre utsträckning än de flesta andra lätta fordon” – en beskrivning som lika väl skulle kunna gälla husbilar!

Syftet med det föreslagna systemet är att motivera bilköparna att välja alternativ med så låg klimatpåverkan som möjligt. För köpare av ”normala” personbilar får systemet säkerligen den effekten, men för husbilsköparna finns i dagsläget inga alternativ. Ett par konceptbilar med olika slags hybriddrift har förvisso visats på mässor, men i dagsläget är drivlinan för dessa så tung att det inte går att tillverka en husbil med el- eller hybriddrift som uppfyller lastkraven i EU-förordning 1230/2012. Något alternativ till diesel eller bensin som drivmedel finns i dagsläget således inte.

”Om personbil klass 2 omfattas av bonus-malus-systemet, kommer detta med stor sannolikhet att innebära en kraftig negativ försäljningsutveckling” skrev Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF) i sitt remissvar. ”Detta i sin tur medför givetvis att många personer inom husbilsbranschen – gäller såväl tillverkare och importörer som återförsäljare – kommer att friställas.” Risk finns också att återförsäljare tvingas begära sig i konkurs om nyförsäljningen av husbilar sjunker drastiskt.

Även Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, ser allvarligt på konsekvenserna. Beslutet kommer att påverka små och medelstora företag som säljer husbilar, och det är just små och medelstora företag som är ryggraden och står för tillväxten i Sverige. Ligger företaget på en mindre ort påverkas orten med avfolkning som konsekvens. En undersöknings som SFVF har låtit göra, visar att det har blivit 31 procent färre serviceverkstäder och 27 procent färre skadeverkstäder på 12 år i Sverige. Med färre verkstäder blir resultatet att fler konsumenter måsta färdas längre för att köpa, serva och reparera sin husbil. Därmed påverkas miljön negativt.

Även på andra sätt kommer miljön att påverkas negativt. Den uteblivna nybilsförsäljningen kommer att ersättas med införsel av ”nyare" begagnade husbilar som i vissa fall säkerligen har ett högre CO2-utsläpp än vad bilar av de senaste årsmodellerna har.

Om konsumenterna väljer att införa begagnade husbilar i stället för att köpa fabriksnya husbilar i Sverige, kommer detta att innebära uteblivna momsintäkter i miljardklassen – något som inte på långa vägar kompenseras av de höjda skatter som under husbilens tre första levnadsår drabbar de husbilar som säljs som nya i Sverige.

Den som väljer att själv införa en begagnad husbil kommer dessutom inte i åtnjutande av de säkerhetssystem (exempelvis adaptiv farthållare, sidvindsassistans och körfältsassistans) som införts, eller kommer att införas, på nya husbilar.

En kraftig höjning av skatten för husbilar skulle dessutom innebära att husbilsägarna i ännu högre grad än idag, och för längre perioder, kommer att välja att ställa av sin husbil när den inte används. Detta innebär en ökad arbetsbelastning för Transportstyrelsen – och även ytterligare sänkta skatteintäkter.

Mot denna bakgrund anser undertecknade, i likhet med Trafikverket, att personbil klass 2 (husbilar) inte skall omfattas av bonus-malus-systemet.

Bo Ericsson, vd Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF)

Lars Erik Paulsson, sekreterare Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF)