I Motormagasinet tidigare i höstas berättade vi om företaget Bestronic utanför Uppsala som specialiserat sig på svårlösta elektronikfel och som är en av mycket få verkstäder i Sverige som programmerar om bilens styrdon oberoende av bilmärke.

Bestronics ägare Remigijus Jucas tar varje vecka emot bilar från såväl auktoriserade som allbilverkstäder som inte lyckats åtgärda elektronikfel eller som som försökt och gjort fel. Han ser ingen enkel lösning på problemet. Det handlar både om utbildning, intresse för att jobba med bilelektronik, talang men även stelbenta serviceinstruktioner från tillverkarna, menar Remigijus.

Man kan universitetsutbilda sig i fordonselektronik i Litauen. Ger en sådan utbildning jobb i bilbranschen? Är de populära?
– Ja. Det är fullt hela tiden. Men det är bara kanske en av tio som hamnar på en bilverkstad. Resten får jobb i andra branscher och många får jobb i andra länder.

Skulle en person med denna utbildning från Litauen kunna få jobb i en svensk bilverkstad tror du?
– Jag tror det är svårt. De vill att man kan svenska och jag tror inte de är intresserade. Jag var i kontakt med en kille från Litauen som gått den här utbildningen. Han ville ha jobb i Sverige som bilelektriker och åkte till en allbilverkstad här i Uppland som tillhör en av kedjorna. De blev glada och tyckte det var jättebra att få en person som kan bilelektronik, men de ville ha någon som även kan byta bromsar och andra vanliga mekjobb. Men det kunde han inte, så då tackade de nej.

Men en större märkesverkstad borde väl ha tillräckligt med jobb åt en anställd som bara jobbar med bilelektronik?
– De vill inte lägga tid på den typen av jobb. De gör bedömningen att det kostar för mycket pengar eftersom det kan ta mycket tid att lösa problemet. Ett annat problem är att de är bundna av sina serviceinstruktioner från biltillverkaren. Om mekanikern till exempel mäter spänningen i en komponent enligt instruktionerna och resultatet är att den är spänningslös så är instruktionen i normala fall att han ska byta komponenten mot en ny – inte laga den eller byta den mot en begagnad. Därför tror jag inte de har så stort behov för en bilelektriker, de klarar sig med de tekniker de har i dag.

Och varför räcker det inte med utbildning för att bli bra på att lösa elektronikfel?
– Min kollega kan sitta framför datorn i sex timmar utan uppehåll för att lösa ett problem. Du måste ha passion. Du måste verkligen gilla att sitta och felsöka och mäta dig fram i ett elsystem, och du måste ha tålamod.

– Det finns många duktiga mekaniker och personer som kan bilar och bilelektronik i Sverige, men de vill inte jobba med det, för det är svårt i början innan man blir duktig på felsökning.

– Alla klarar inte att bli riktigt bra på det här. Du ska kunna – och gilla – felsökning, löda och laga elektronik, du ska vara bra på datorer och kunna programmering. Samtidigt behöver du vara en bra bilmekaniker, avslutar Remigijus Jucas.

Här är utbildningarna som fördjupar sig i fordonselektronik

De är treåriga, ger ingenjörsexamen, går på djupet i fordonselektroniken är uppbyggd och fungerar. Men de ges inte på något svenskt lärosäte.

KTU – tekniska universitetet i Litauens näst största stad Kaunas är ett av flera lärosäten i landet som har universitetsutbildningar i elektronik i fordon och transportsystem.

KTU har två olika treåriga ingenjörsutbildningar inriktade på elektronik i fordon:

Automobile Technical Maintenance, 3 år, 180 universitetspoäng. Utbildningen är inriktad mot underhåll av elektronik på fordon för vägtrafik och lär ut hur elektroniken är uppbyggd och fungerar. Den går också igenom hur bilens olika säkerhets- och förarassistanssystem fungerar.

Motor Transport Electronics, 3 år, 180 universitetspoäng. Utbildningen är inriktad på elektronik i både fordon och transportsystem, alltså inte enbart fordon för vägtrafik utan även tåg, båtar med mera.

Båda utbildningarna ger studenterna kompetens att jobba med fordonselektronik på bilar och båda innehåller kurser i såväl matematik och fysik på högskolenivå som företagsekonomi.

Ingen av utbildningarna går dock igenom fordonslära eller fordonsmekanik.