”Kraven på elnätet ökar hela tiden”
I december berättade Motormagasinet om att flera bilanläggningar runt om i landet tvingas vänta på att sätta upp nya laddstationer på grund av att mer el behöver transporteras än vad elnätet vid det givna tillfället klarar av.
Ett sådant område är Smista Allé, en gata längs E4 i södra Stockholm där flera större bilföretag byggt ut eller byggt helt nya bilhallar de senaste åren. Ett av företagen är Bilia möter två hinder innan de kan sätta upp fler laddstolpar; dels väntar de på att elleverantören Vattenfall ska bygga en ny elnätstation för att göra det möjligt att mata in det behov av ström som Bilia och de andra bilföretagen har. Men Bilia behöver också bygga ut sin egen interna elnätstation.
– Vi har ett kundärende på Smista Allé angående anslutning av laddstolpar till elnätet, och vi har nu fått bygglov från Huddinge kommun om att uppföra en elnätstation för att kunna genomföra anslutningen. Vi planerar att påbörja byggnationen av elnätstationen någon gång i februari-mars, berättar Mikael Björnér, kommunikationsansvarig på Vattenfall Eldistribution.
Mikael Björnér påpekar att det finns mycket som kan fördröja en utbyggnad av elnätet; alltifrån handläggningen av en bygglovsansökan och andra former av tillståndsprocesser till ombyggnationer i andra delar av elnätet.
Utbyggnaden av det svenska elnätet har historiskt följt produktions- och förbrukningstakten av el i samhället. Anslutningar av nya bostadsområden och industrier har skett snabbt och utan problem, förklarar Mikael Björnér.
– Idag ser dock omvärlden annorlunda ut. Det snabbt ökande behovet av el tillsammans med långa ledtider för att bygga nya elnät gör att elnäten idag, inom vissa områden, är hårt ansträngda och nyanslutningar till elnäten tar längre tid, säger Mikael Björnér.
Begränsningarna i stamnätet börjar i flera fall närma sig taket kapacitetsmässigt och elnätsbolagen för diskussioner med Svenska Kraftnät om utbyggnadstakten av elnätet. Parallellt med det arbetar Vattenfall Eldistribution på nya lösningar för att skapa utrymme i elnätet. Det handlar exempelvis om att upprätta avtal med större företagskunder om att begränsa elanvändningen då det råder mycket hög belastning på elnätet.
– Dessa kapacitetslösningar leder till ett mer effektivt användande av elnätet, men de betyder inte att alla kapacitetsutmaningar kan lösas. Det är en stor utmaning för hela elnätsbranschen att anpassa kapaciteten i elnätet till nya förutsättningar och krav i samhället, tillägger Mikael Björnér.
Vattenfall kan som elleverantör inte heller avstå att ansluta kunder till elnätet, påpekar Mikael Björnér:
– Vi har anslutningsplikt till elnätet enligt Ellagen. Vi får inte säga nej till någon kund, men kunden kan få vänta längre än tidigare på att få ansluta sig till elnätet.
Vattenfall Eldistribution investerar cirka fyra miljarder kronor per år i att förbättra och utveckla sitt elnät i Sverige. Stora moderniseringar krävs för att anpassa elnätet till den snabba tillväxten i storstäderna med stort bostadsbyggande, men också etableringar av allt ifrån ny elintensiv industri och infrastruktur till uppförande av laddstationer för elfordon, berättar Mikael Björnér.
Fotnot: Elnätstation är ett allmänt begrepp som Vattenfall använder för att beteckna någon form av transformatorstation. I en tidigare artikel använde vi begreppet ställverk.
FAKTA Elnätet i Sverige
Elnätet är uppdelat i stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägas av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät.
Regionnätet byggs ut och förvaltas via så kallad koncession, vilken innebär att staten givit en eller flera aktörer tillstånd att driva regionnätet, underhålla och förvalta det.
Det finns fler regionnät i Sverige med olika nätägare. De regionala elnäten förbinder stamnätet med lokalnäten samt produktionsanläggningar och större förbrukningsanläggningar t.ex. industrier.
Lokalnäten drivs via koncession, på samma sätt som regionnäten. Lokalnäten förbinder regionalnäten med förbrukningsanläggningar samt mindre produktionsanläggningar.
Spänningsnivåer i de olika elnäten:
Stamnätet: 220 kV (kilovolt) och 440 kV (kilovolt)
Regionnätet: 40 kV och 130 kV
Lokalnätet: lägre än 40 kV
Källa: Energimyndigheten, Vattenfall
