Debatt: Underhåll vägarna istället för att sänka hastigheten
Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribenternas egna.
Trafikverket vill att samtliga vägar som inte har mitträcken och där det kör fler än 4 000 fordon per dygn ska få sänkt hastighet. Det grundar sig på Trafikverkets modell för anpassning av hastighetsgränserna som presenterades 2016 och som redan då stötte på stort motstånd från kommuner, regioner, näringsliv och intresseorganisationer. Förslaget kommer att öka tiderna för transporter, pendling och resor, framförallt i landsbygden där många långa sträckor på lågtrafikerade vägar får sänkt hastighet. Men, Trafikverket lyssnade inte på kritiken utan fortsätter på den inslagna linjen.
Trafikverkets förslag om hastighetssänkning bygger på deras egen modell. 80 kilometer per timme är den hastighet som en människa som färdas i en modern personbil kan överleva en kollision. Om en väg inte har mittseparering vill alltså Trafikverket att hastigheten sänks. Fler fartkameror ska installeras på dessa vägar för ökad efterlevnad. Visst kan en sänkning vara befogad på vissa vägar men inte i hela landet utifrån en akademisk modell.
Ingen har gått in och tittat på vilka olyckor som faktiskt har skett på de föreslagna sträckorna. Varför skedde olyckan? Var det bristande underhåll, ouppmärksamma förare, utformning av vägmiljön, avsaknad av vägren eller viltstängsel? Det finns ingen redovisning av vilken hastighet trafikanterna faktiskt kör idag på sträckorna. Trafikverket förklarar helt enkelt att det inte finns några andra åtgärder eller alternativ till att öka trafiksäkerheten, om inte ett mitträcke installeras, förutom att sänka hastigheten. Varken Sveriges Motorcyklister, SMC, eller Riksförbundet M Sverige håller med Trafikverket om detta.
På varje väg där Trafikverket vill sänka hastigheten har SMC gått in och studerat alla mc-olyckor under de senaste fem åren. Varken sänkt hastighet eller mitträcken kommer att minska olyckorna nämnvärt eftersom de sker i korsningar, kurvor och cirkulationsplatser.
Olyckorna handlar om misstag hos mc- eller annan fordonsförare, om bristande underhåll och om vilt. Det handlar om olyckor i korsningar där trafikanterna inte har sett varandra, omkullkörningar i cirkulationsplatser på grund av halka och avkörningar i kurvor, till exempel på grund av grus, fel körteknik och ibland för hög hastighet. SMC har skickat svar till Trafikverket och påtalat vilka olyckor som faktiskt har skett och vilka alternativ som finns till hastighetssänkningar.
Tyvärr är remissförfarandet ett spel för gallerierna. Trafikverket svarar att man skickar ut remisser för att få synpunkter på hastighetsförändringen. Andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder som kan utföras på sträckan ingår inte i hastighetsprojektet.
SMC och M Sverige har tillsammans 200 000 medlemmar och vi representerar sex miljoner trafikanter. Vi föreslår ett samarbete med Trafikverket för ökad trafiksäkerhet nationellt, regionalt och lokalt där vi utgår från de befintliga vägarna – inte en akademisk modell. Riksförbundet M Sverige har vägombud som varje år inventerar de svenska vägarna och lämnar rapporter till Trafikverket. SMC har vägspanare i hela landet som påtalar brister och behov på vägarna för ökad mc-säkerhet.
Vi blir djupt oroade när Trafikverket i sina underlag förklarar att ”hastighetssänkningar i många fall kan vara mer samhällsekonomiskt motiverat för att öka säkerheten än en väginvestering”. Vägunderhållet är eftersatt i stora delar av landet och leder till skador på både person och fordon – oavsett vilken hastighet trafikanterna färdas i – och det är vi trafikanter som betalar skadorna genom ökande försäkringspremier.
Att ensidigt sänka hastigheter och installera hastighetskameror utan att ha någon förankring hos trafikanterna och utan att åtgärda problem i vägmiljön kommer inte att leda till färre olyckor, däremot till fler hastighetsöverträdelser och en fortsatt ökning av skador på fordon och person på grund av bristande vägunderhåll.
Jesper Christensen, generalsekreterare Sveriges Motorcyklister SMC
Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle, Riksförbundet M Sverige
