Ledare #31: Godis till alla
Hösten blåste in med budget och allt. Regeringen med sina stödpartier drog på sig spenderbyxorna för att mota coronakrisen och drog upp drygt 100 miljarder kronor ur fickorna, tillräckligt för att alla skulle få råd att slänga pengar på sina egna hjärtefrågor.
Så budgeten spretar åt alla håll. Socialdemokraterna lägger 25 miljarder på välfärden, Miljöpartiet får 11 miljarder till klimat och miljö och samarbetspartierna Centern och Liberalerna sänker skatterna med 25 miljarder för hushållen och 20 till för företagen. Sedan ramlar ytterligare några miljarder ur plånboken av bara farten, på saker som forskning, kultur, försvar och landsbygd i allmänhet.
Så alla inblandade kan gå hem till sina respektive kanslier och glänsa med vad man fått igenom i förhandlingarna. Finansminister Magdalena Andersson kallar den för en "sossebudget", men den är snarare ett löst hopsytt lapptäcke av vitt skilda material.
Reaktionerna blev också de förväntade, kommentatorerna tycks ha svarat med ryggmärgen. Fackförbunden välkomnar förstärkningarna i A-kassan men gnäller över de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Arbetsgivarorganisationerna reagerar, lika förutsägbart, på precis motsatt sätt.
Vänsterpartiets Ulla Andersson rasar över regeringen hellre lånar än ”beskattar rikt folk i Djursholm, på Östermalm och på Lidingö”, medan Moderaternas Elisabeth Svantesson suckar över ”en budget där man historiskt skuldsätter det svenska folket”.
Men vänta nu. Från båda håll kommer samma kritik: regeringen lånar för att klara budgeten. Visst befinner vi oss i en extraordinär situation som kräver extraordinära åtgärder. Men 100 miljarder kronor? För varje svensk motsvarar det 10 000 kronor, pengar som vi alla blir skyldiga på ett eller annat sätt. Och nästa år handlar det om 80 miljarder till.
Det är inte ens säkert att alla pengar behövs. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tycker att jättesatsningen i budgeten på det hela taget är onödig när det gäller att stimulera ekonomin. ”Ekonomin är redan laddad för en kickstart. Det behövs inga ytterligare stimulanser än det som redan är lagt för i år för att få i gång ekonomin. Det finns ingen brist på pengar i stort”, säger han i en kommentar till budgeten.
Så mycket handlar om att det spretiga regeringssamarbetet ska hålla ihop och därför har alla fått varsin näve godis att dela ut på kalaset. Problemet är bara att i slutändan kommer vi alla få betala.