Foto: Getty Images

Organisationen Prevent har tillsammans med Transportföretagen, IF Metall och Ledarna tagit fram skriften “Motorbranschens arbetsmiljö” samt en tillhörande checklista. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt näringsliv och den ideella organisationen arbetar för att utbilda, informera och ta fram material som hjälper till i arbetsmiljöarbetet. Malin Strömberg är projektledare på Prevent och säger att det senaste materialet för branschen var skrivet i slutet av 90-talet.

– När vi började titta på det såg vi att det var urgammalt och att vi behövde skriva om det.   

Målgruppen är framförallt chefer och skyddsombud men Malin Strömberg påpekar att det även är nyttigt för någon som är ny på en arbetsplats att läsa och lära sig om arbetsmiljö.

Hon säger att de största ändringarna i dokumentet rör elektrifieringen av fordonsparken.

– Det hade vi inte med överhuvudtaget i den förra skriften. Sedan är det lite nyheter på däckområdet också.

Elektrifieringen av de nya bilarna är också en av de stora utmaningarna när man ska få till en säker arbetsmiljö menar Conny Lundberg, ombudsman på IF Metall.

– Utvecklingen går så otroligt snabbt, vad som kommer härnäst kan man nästan inte säga. Nu börjar man till och med byta battericellerna själv, innan skickade man iväg dem. Det blir ständigt nya riskbedömningar man måste göra. 

Han tycker att texten är till stor hjälp för skyddsombuden som använder den ute på verkstadsgolven.

– Det är en jättebra text och vägledning för dem att veta vad man ska titta på och hur det kan förebyggas.

Nina Åkervall, bransch- och avtalsansvarig för Ledarna, fackförbundet för chefer, tycker att arbetet med att ta fram skriften är ett bra exempel på vad som brukar kallas den svenska modellen.

– Vi har tillsammans inte bara skapat en skrift utan en helt egen sida för branschen på Prevents hemsida.

 Hon säger att medvetenheten om farorna inom motorbranschen generellt är hög bland de anställda. 

– Ingen vill skada sig eller orsaka en skada. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar så att chefer, skyddsombud och medarbetare tillsammans kan arbeta förebyggande. 

Arbetsgivaren är den som är juridiskt ansvarig om något skulle inträffa på arbetet. Något som Nina Åkervall är noga med att påpeka. I skriften kan man också läsa om vad skillnaden är mellan arbetsgivarens ansvar, delegering av arbetsmiljöuppgifter samt arbetstagarens ansvar.

– Det är viktigt att chefer, som får arbetsmiljöuppgifter delegerade till sig också ges rätt förutsättningar för uppdraget. 

Hon tycker att en stor utmaning som chefer ställs för i dag är att få till en balans mellan krav och resurser i sina uppdrag.

– Har jag tid att jobba med arbetsmiljön eller står jag själv på ett skift och byter däck i sju timmar. Om jag som chef själv har en god arbetsmiljö så finns grunden att skapa en sådan för medarbetarna.

Malin Strömberg säger att det kan skilja sig mycket mellan verkstäder i hur bra koll det finns på vad som gäller inom arbetsmiljön.

– Det är skillnad på stora och små aktörer. De större har skyddsombud och ibland till och med en arbetsingenjör medan en liten bilverkstad kanske inte har samma resurser. Därför har vi gjort den här checklistan som är bra att ha när man gör en skyddsrond. 

På Bilia tar man fram egna texter inom arbetsmiljö men man använder sig även av de Prevent har.

– Vi har använt dem vid flera tillfällen då vi tycker de är väldigt bra. Det underlättar för oss att de finns, säger Elin Delvert, HR-direktör på Bilia.

Hon tycker att Bilias verkstäder överlag är bra på att följa de föreskrifter och rekommendationer som finns när det kommer till arbetsmiljö.

– Där det finns risk tar man till sig det för där är vi på hela tiden. Men vid de nötande sakerna där man påverkas först om kanske femton år, där är det svårare.

För att förebygga förslitnings- och belastningsskador handlar det både om att ha rätt verktyg och utbildning men även ett bra friskvårdsarbete menar Elin Delvert.

– Vi tror att det är viktigt att man tränar och rör på sig. Det har vi provat på olika sätt, alla har träningskort och man kan aktivera sig på lunchen. Vi har försökt med något som heter Bilia health race där man tränar tillsammans. Nu tittar vi på andra sätt för vi vill komma åt dem som inte ens äger ett par gympaskor.

Ett område som är lika aktuellt i den nya versionen av skriften som den gamla är just ergonomin på arbetsplatsen. I en faktaruta förklaras det att om man har ett verktyg i handen som väger två kilo kan det motsvara fyra hundra kilos belastning på nedre delen av ryggen i vissa arbetsställningar. Conny Lundberg säger att det i dagsläget finns bra rutiner och verktyg för att undvika förslitningsskador.

– Bland annat handlar det om rotationsarbete, att man inte står för länge. Men framförallt ska man ta hjälp i arbetet. Det trycker vi väldigt mycket på.

Han oroar sig dock för vad som verkar vara en ökning i antalet arbetsolyckor och tar upp statistik från Afa försäkringar.

– 2010 var det totalt 270, det gäller både arbetssjukdomar och arbetsolyckor. 2019 var det 547, det är inte bra. Frågan är vad felet är, man kanske inte använder sig av den hjälpen som finns. Eller så kanske det går i ett snabbare tempo i och med de hjälpmedel vi har fått. Det är mycket som påverkar. Men vi diskuterar det här med vår motpart just nu.