LEDARE#13: Hur länge är vätgasdrift populärt?
Förra upplagan av Motormagasinets egen seminariearrangemang Inspirationsdagen Fokus Bilverkstad fokuserade nästan helt på ämnena elektrifiering och digitalisering, och blev på så sätt en spegelbild av hur samhället, politikerna och de ekonomiska styrmedlen behandlar fordonsbranschen – alla ska ställa om till eldrift och helst på en gång.
För fordonsverkstäderna handlar det som alltid om att gilla läget, eller i annat fall ge upp. Denna otacksamma uppgift har knappast blivit lättare i och med elbilsboomen. Elbilarnas andel i Sverige ökar snabbt men från en mycket låg nivå. För en stor majoritet av landets bilägare är eldrift fortfarande alldeles för dyrt eller inte ett praktiskt möjligt alternativ.
Det blir knappast lättare av att vätgasdrift nu verkar ha medvind och pekas ut som ett framtida alternativ vid sidan om de laddbara elfordonen. Flera länder i EU satsar också mycket på vätgasdrift med utbyggnad av infrastrukturen för vätgas och utvecklingsprojekt med till exempel vätgasdrivna tåg.
Vätgasens för dagen höga status som hållbart bränsle tror jag inte vi kan ta för given. Det borde bara vara en tidsfråga innan svenska politiker och miljödebattörer får upp ögonen för hur majoriteten av all vätgas i världen tillverkas: Den viktigaste råvaran är fortfarande fossilgasen naturgas. Vätgas framställs genom så kallad ångreformering, där naturgasen hettas upp till mellan 700 och 1100 grader tillsammans med en katalysator av metall. Resultatet blir koldioxid och vätgas som bildas när vattenånga reagerar med metan.
Vätgasdrift är därmed ingen fossilfri drivlina, även om den tack vare elmotorns mycket högre verkningsgrad är ett betydligt bättre alternativ än bensin- och dieseldrift. Ett annat problem med vätgasdriften just nu kan vara att inte minst Rysslands angreppskrig i Ukraina gjort råvaran naturgas till en bristvara i Europa.
”Med tanke på hur svensk energipolitik sett ut
de senaste årtiondena bör man räkna med att
våra politiker återigen byter åsikt om vilket
eller vilka drivmedel som är hållbara.”
Samtidigt finns det dem som menar att biogasdriften snart går mot en ny vår eftersom den framställs av oproblematiska och hållbara råvaror och att den fungerar att driva en bensinmotor med.
Med tanke på hur svensk energipolitik sett ut de senaste årtiondena bör man räkna med att våra politiker återigen byter åsikt om vilket eller vilka drivmedel som är hållbara.
En sak vet i alla fall Sveriges alla fordonsverkstäder: Det kommer finnas bensin- och dieselmotorer att serva och reparera i åtminstone 15-20 år till. Vad svenska politiker dessutom är lyckligt ovetande om är att bensin och diesel går att framställa med flertalet andra råvaror än olja.
