Du fick fyra tvåor och tackade ändå för kaffet på din lokala bilprovning. Men hur bra sköter sig bilprovningen själv, egentligen? Vad kan de blir bättre på? Både jämfört med sina konkurrenter och kollegor inom samma organisation. 

Ett nytt projekt inom Swedac, den nationella myndighet som godkänner och ackrediterar företag att inspektera allahanda ting, samlar nu ihop information från sina databaser till överskådligt material som branschen kan ha nytta av. Det innehåller alltså inget om bilprovningarnas anmärkningar på privatpersoners fordon. Nu är det de anmärkningar som företagen själva måste åtgärda för att inte få körförbud för sin verksamhet. Rekryteringar, lokaler, frågan om oberoende – totalt tio stycken punkter med egna underavdelningar. 

Dataförädlingen är ett pilotprojekt och kan anpassas till de andra ansvarsområden som Swedac har. Det finns olika svårigheter mellan olika branscher bland annat beroende på hur ofta nya regler kommer till. Regelverken för fordon är tämligen stabilt över tid.

Datainsamlingen har också varierat över tid därför har jämförelsen begränsats till material från 2015. Från oktober förra året levererar ett nytt system än bättre underlag. Tidigare har många rapporter formulerats med fri text som är svårare att jämföra i statistik. 

Så, hur ser det då ut? Det finns tydliga avvikelser från regelverket. Trendbilden visar totalt sett färre genom åren men punkter med tydlig potential för förbättring finns, likväl som områden där det behövs åtgärder. 

Helle Sörensen, ansvarig för projektet på Swedac, säger att myndighetens information inte är offentlig ner på företagsnivå. Därför märks de olika besiktningsföretag/kedjor som förrekommer i körningarna enligt ordningen a, b och c. 

— Efter avregleringen blev det till exempel problem med kompetens. Det var brist på personal så företagen rekryterade ju av varandra. Det tog tre till fem år innan det kommit ikapp, säger Helle Sörensen. 
Sämre ställt är det med företagens lokaler. En kategori där underrubrikerna ”kalibrering och spårbarhetsutredningen samt ”skötsel och underhåll” sticker iväg negativt som avvikelser. Positivt är att den tunga och viktiga punkten ”oberoende” har så få anmärkningar. 
—  Det är ju viktigt att de inte ger en massa tvåor och sedan tipsar vem som kan fixa dem. 

Vad som kan bli den stora nyttan med tillgång till den här typen av underlag avgör till del branschen själv. Nu finns den även om projektet inte är färdigt och kommer det på sikt att kunna frågas efter. Men den ger också en bra bild av hur det står till med att följa regelverken. När en typ av praxis har uppnåtts. 
— Det är viktigt att det görs lika överallt, säger Helle Sörensen som tror att det kan vara väldigt bra särskilt för andra typer av ackrediterade företag.
— Inom certifieringsområdet finns det jättemycket standarder som byts hela tiden. Då ser vi var det behövs förbättringar och var problemen finns.