Utställningen invigs av förbundsdirektören i Svenska Taxiförbundet Thomas Winskog onsdagen den 3 december kl 13.00 i Vägverkets museum Pylonen, Borlänge. De första taxibilarna, eller droskorna som de kallades till c:a 1940, började trafikera Stockholms gator år 1900. Ganska snart började droskbilarna också uppenbara sig på landsbygden, där de spelade en viktig roll för transporter av folk och gods. Ett kärt debattämne redan i början av 1900-talet var hastighetsbegränsningarna. I vår första förordning för motorfordon år 1907 var den högsta tillåten hastigheten 15 km/tim i dagsljus, 10 i mörker och dimma. Detta var en så låg satt hastighetsgräns att hästdroskorna kom ifatt automobilerna. År 1911 begärde Droskägarföreningen i Stockholm höjning till 25 km/tim, men fick avslag. När bilar, gatubeläggning och trafikdirigering så småningom förbättrades, tilläts dock högre hastigheter. Det svenska skjutsväsendet har anor från 1279. Under 1800-talet kom de speciella hästdroskorna. Ordet droska härstammar från ryskan och betyder ungefär fyrhjuligt åkdon med suflett. I 1649 års gästgivareordning ålades gästgiverierna skyldigheten att skjutsa resande mot betalning. Gästgiveristadgan fanns kvar till 1933, men då hade sedan länge häst och vagn ersatts av bilen. I utställningen visas bl.a. den franska personbilen Gregoire från 1910 som har gått som droska i Stockholm på 1910-talet. Taxameterns utveckling från de första enkla typerna från 1910-talet visas. Säkerheten för chaufförerna har alltid varit viktigt. Mellanrutor mellan förarplats och baksäte kom tidigt. En speciell säkerhetsslips och batong var föremål som kanske höjde säkerheten hos chaufförerna. Vidare visas uniformer, skyltar, telefonväxlar m.m. Utställningen pågår till 30 april 2004.