Kongressens andra kammare, representanthuset, sade häromdagen ja till ett första krispaket på 14 miljarder. Men när samma paket skulle tas upp i senaten stötte det på mycket hårt motstånd från ledande republikaner. Och trots ett sent kompromissförslag som ett tag såg ut att vinna tillräckligt stöd för att krispaketet skulle röstas igenom i senaten, avslutades förhandlingarna efter oenighet kring vilka eftergifter som det amerikanska bilarbetarfacket skulle behöva göra, skriver Sveriges Radio. Vad som händer med den amerikanska bilindustrin nu är mycket osäkert. Saabs ägare GM och Chrysler, som är mest illa ute av de tre amerikanska bilföretagen, har ju sagt att de utan statlig hjälp knappast ens kan överleva det här året. GM har, enligt tidningen Wall Street Journal, redan hyrt in jurister som är experter på konkursförfarande, allt för att vara väl rustat om en konkurs blir aktuell. Volvos ägare Ford har däremot sagt att man klarar sig ett tag till utan statliga pengar, men önskar tillgång till miljardlån om något av de andra två företagen skulle gå omkull. Hoppet för GM och Chrysler står nu ytterst till president Bush, att han ska låta de krisdrabbade biljättarna få del av de miljarder som tidigare under hösten avsatts för att rädda den amerikanska finansindustrin.