Vanlig luft kan halvera bensinförbrukningen
Lufthybrider, eller pneumatiska hybrider som tekniken också kallas, finns ännu inte i produktion. Däremot tillvaratar redan elbilar och elhybrider bromsenergin, men då för att driva en generator som laddar batterierna. Men enligt Per Tunestål, forskare i förbränningsmotorer vid Lunds Tekniska Högskola, skulle lufthybrider bli mycket billigare att tillverka. Steget till kommersialisering behöver inte vara särskilt långt.
-Tekniken är fullt realistisk. Nyligen blev jag kontaktade av fordonstillverkare i Indien som ville köra igång med lufthybrider, berättar han.
Särskilt attraktiv är tekniken för ryckig och sakta körning, exempelvis för bussar i storstadstrafik.
-Mina simuleringar visar att stadsbussar i storstäder skulle kunna minska bensinförbrukningen med 6o procent, berättar Sasa Trajkovic, doktorand i Förbränningsmotorer vid LTH som nyligen la han fram en avhandling i ämnet.
Sasa Trajkovic kom också fram till att 48 procent av bromsenergin, som komprimeras och sparas i en liten lufttank som kopplas till motorn, senare kan återanvändas. Det gör att lufthybriderna återvinningsgrad kan gott och väl kan mäta sig med dagens elhybrider. Motorn kräver inga dyra material och blir därför billig att tillverka. Dessutom tar de mycket mindre plats jämfört med en elhybridmotor.
I den här forskningen har lundaforskarna samarbetat med det svenska företaget Cargine som levererar system för ventilstyrning.
Idén med lufthybrider kläcktes från början av Ford på 1990-talet, men det amerikanska bilföretaget la ganska snart planerna på hyllan eftersom det då saknades nödvändig teknologi för att gå vidare med planerna. Idag forskar man om lufthybrider på ETH i Schweiz, Orléans i Frankrike och vid Lunds universitet. Ett företag som har för avsikt att satsa på motorer med lufthybridteknik är amerikanska Scuderi. Men de har inte presenterat några experimentella resultat utan endast simuleringar.
- Detta är första gången någon kör experiment i en riktig motor. Forskningen hittills har endast varit teoretisk. Dessutom har vi använt sådan ingångsdata, exempelvis från stadsbussarnas körmönster i New York, som gör att vi får trovärdiga körcykelresultat, anser Sasa Trajkovic.
Närmast hoppas LTH-forskarna kunna omsätta sina forskningsresultat från en encylindrig till en hel, flercylindrig motor. Därigenom skulle de kunna ta konceptet ett steg närmare ett riktigt fordon.
